Programmet består av fyra delar och kommer att visas fram till den sista september 2020. Fem svenska och internationella konstnärers verk har satts samman av curator Nilo Amlashi i samarbete med SL:s konstråd. I filmerna utforskas skilda aspekter av hur vi ser på samhället och världen. 

På olika sätt visar konstnärerna hur komplexa vi är som människor i vår subjektiva men även selektiva syn på världen. Det är ett spel med vår perception och hur vi ser på historiska händelser kontra modernitet, utveckling och framtid, samt hur vår samvaro och samtid uppfattas i olika delar av världen.

Under perioden 1 oktober - 31 december visas Mounir Fatmis film "Modern Times, a History of the Machine" från 2010. Mounir Fatmi är född 1970 i Marocko och bor och arbetar i Paris.

Mounir Fatmis konstnärliga fokus är baserat på tre områden: arkitektur, språket och maskinen. Genom interaktionen mellan de tre elementen av arabisk kalligrafi, samtidskonst och det skriftliga språket i "Modern Times, a History of the Machine” testas betraktarens förmåga att associera symboler till varandra. I linje med Charlie Chaplins film "Modern Times" (1936) finns även associationer till den industriella revolutionen och tankar kring framtiden och maskinsamhället.

Se hela programmet här.

Foto: Hans Ekestang

Redan förra året fick Kungsträdgårdens tunnelbanestation tillbaka sina röda papperskorgar. Under året har T-Centralen, Stadshagen, Fridhemsplan, Rådhuset, Duvbo, Huvudsta och Tekniska högskolan fått tillbaka sina originalfärger. Nu är arbetet på stationerna Bagarmossen och Skarpnäck och slutfört så håll ögonen öppna om du passerar dessa stationer, det är verkligen en stor skillnad mot de tidigare helt rostfria papperskorgarna.

På bilderna syns T-Centralen (blå linjens stationsdel), Stadshagen, Tekniska högskolan samt Rådhuset.

I Henrik Jonssons utställning "Storstriden" – en skulpturgrupp från Stöde – verkar en riddare vara i färd med att försöka besegra ett bilvrak på samma sätt som Don Quijote stred mot väderkvarnar i tron att de var illasinnade jättar. Halvt nedsjunken i halm och hö från ladugolvet går den hästburne riddaren till attack. Skulpturen är inspirerad av "Sankt Göran och draken” i Storkyrkan i Stockholm, beställd på medeltiden som ett segermonument över slaget vid Brunkeberg 1471 och i förlängningen segern över Danmark. Originalet har tillskrivits ett överflöd av symbolik i olika kontexter, men Henrik Jonssons version av skulpturen blir en projektionsyta för ett mer samtida och personligt tilltal. 

För Henrik Jonsson handlar skulpturgruppen både om hans personliga resa och om mer allmängiltiga begrepp som motsättningen mellan landsbygd och stad. Henrik Jonsson växte upp på landsbygden i Medelpad. Som barn minns han en bild han såg av "Sankt Göran och draken" i en skolbok, som gjorde stort intryck på honom. Under sin utbildning på Kungliga konsthögskolan i Stockholm hade han sin ateljé på Skeppsholmen med utsikt över Storkyrkan, där barndomens skulptur finns. 
- Skulpturen blev något av en personlig symbol att jag hade kommit till en plats av kulturell historia, att saker och ting plötsligt fanns inom räckhåll, förklarar Henrik Jonsson. 

Installationen är uppbyggd med material från hans föräldrahem i Medelpad. Där har den rostiga gamla bilen stått på gården under många år. Det är skräpigt och slitet kring skulpturgruppen. Här finns ingen idealisering av landsbygden. Riddaren är både prinsessan och Sankt Göran i en och samma person. Figuren har fått en slöja, krona och bröst förutom en rustning och ett svärd. Likt Don Quijote slåss han mot en imaginär motståndare. Men vad vet vi egentligen om det vi strider emot? Är det bara fördomar vi sitter fast i, när vi ställer landsbygd mot stad, landsänder eller religioner mot varandra?

Utställningen pågår mellan den 11 september och 7 december 2019. Henrik Jonsson är utbildad på Konsthögskolan i Umeå samt på Konsthögskolan i Stockholm, där han tog sin masterexamen i fri konst våren 2018. 

Foto: Hans Ekestang